Tam- och vildbin

Det finns knappt 300 vilda arter av bin och humlor i Sverige

Bi och Insektsplattform Circle of Life

Bild: Sven Tegelmo Skogsforsk (Magachilidae buksamlarbi el. på sv rallarbi)

Varför behövs bin

Bin och andra vilda pollinationer är fascinerande, vackra och livsviktiga för en hälsosam miljö och en sund ekonomi. Vi litar på dem och andra insekter för att pollinera det mesta av vår frukt och grönsaker. De har pollinerat våra grödor i årtusenden. Men bin är hotade och utan dem är det också vår mat och ekonomi hotat.

Biets historia: Honungsbiet är en otroligt sofistikerad insekt som har utvecklats under miljontals år och föregångaren till dagens bin. Bin som fanns på den iranska högplatån för sex miljoner år sedan, stammade från alla bins gemensamma ”stamfader”, som existerade i Sydostasien för tio miljoner år sedan.

Det äldsta bin man har hittat är knappt 3 millimeter lång och hittats som fossil omslutandes av kåda (bärnsten) i Myanmar eller Burma och har daterats till 100 miljoner år gamla.

I Europa är den äldsta kända avbildningen av en bisvärm en paleolitisk klippmålning i grottsystemet Cuevas de la Araña i östra Spanien, nära Malaga. Den föreställer en man som för cirka 15 000 år f Kr plundrar ett bo med vilda bin. Det är en ursprunglig men också livsfarlig fångstmetod, att på repstegar klättra upp längs branta klippväggar, men den praktiseras faktiskt än i dag i Himalaya.

Varför ett biprojekt

Under 2019 uppförde Åstorps turistförening ett Arboretum inom Naturreservat Kalvhagen och där ett av syften var att öka kunskapen inom de träd och buskar som finns på Söderåsen. Arboretumet har blivet en stor tillgång och mötesplats att bedriva undervisning i utemiljön för de lokala skolor samt en kunskapsupplevelse för tillresande som för lokalbefolkningen.

Under 2020 – 2021 komplettera vi Arboretumet med något som ligger i linje med det som vi redan har gjort och som dessutom är en viktig del av vår försörjning, pollinerande insekter.

Att tambina producerar honung vet alla, men även insekter som solitärbin (vildbi), humlor, skalbaggar, fjärilar och blomflugor har den största betydelsen för oss när de pollinerar växter så att det blir frukt och bär.

Utan bin skulle det bli väldigt tomt i frukt- och grönsaksdisken där vi handlar resultatet av binas gratistjänster åt oss! Cirka en tredjedel av maten vi äter har pollinerats av bin och humlor.

I Sverige finns knappt 300 arter av bin och en tredjedel av dem är rödlistad.

Bi och insektsplattformen Circle of Life ska vara ett centrum för information om insekter och bien och blir ett komplement till Arboretum Circle of Life Åstorp samt naturreservatet Kalvhagen.

Ett besök ska också ge tips om vad man själv kan göra för att gynna bin sekulär bi och andra insekter i sin hemmiljö. Här skall man får inspiration till att lära dig mer om bien och insekternas mångfald i allmänhet.

Namngivning av projektets Maskotar

Omkring 130 barn på Tingdalsskolan/Björnås har under hösten haft en tävling om vilket namn våra två maskotar skulle få hetta.

Tävlingen är nu avgjort. Men på grund av Covid 19 och de restriktioner som för närvarande finns, beslöt vi att skydda på resultatet det till den 17 mars kl. 09.30 uppe i Arboretumet. Namnen är hemliga fram till dess.

Fakta om bin

DROTTNINGEN

DROTTNINGEN är den enda honliga individ som är fullständigt könsutvecklad i bisamhället och främsta uppgift i livet är att föröka sig. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 3000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Drottningen parar sig endast en gång i livet. Normalt byts hon ut efter 2–3 år då bina vill ersätta henne med en ny produktivare drottning. Hennes sviktande äggläggningsförmåga upplevs som en fara för samhällets fortlevnad. En drottning kan leva upp till sju år.

DRÖNARE

DRÖNARE är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Drönaren saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning, det vill säga befrukta drottningen. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp. Drönarna har en ofattbar förmåga att med hjälp av doftämnen spåra upp brunstiga drottningar på flera kilometers avstånd. På hösten motar arbetsbina ut alla kvarvarande drönare ur kupan. Lite oförtjänt beskylls ibland drönarna för att inte göra någon annan nytta. Emellertid visar det sig att de deltar aktivt i både honungsbehandling och värmereglering. Genom att sprida ett speciellt doftämne bidrar drönaren också till harmonin i samhället.

ARBETSBINA

ARBETSBINA är sterila honor, detta pga av en mindre näringsrik föda under uppväxten, är deras könsorgan inte fullt utvecklade. Nyfödda ungbin saknar flygförmåga och först efter ca 3 veckor är t.ex. giftkörteln fullt utvecklad. I huvudsak kan man dela in biets liv i två perioder.

A. Inomhusarbete med t.ex. cellputsning, matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhället och vakttjänst vid flustret.

B. Utomhustjänst med uppgift att samla in bl.a. nektar, pollen, vatten och propolis.
Binas arbetsuppgifter är delvis beroende på åldern, men flexibiliteten är ganska stor mellan de olika uppgifterna. Detta möjliggör en anpassning till de behov som samhället för tillfället har. Om sommaren lever ett arbetsbi i 5–6 veckor. De arbetsbin som föds på eftersommaren och hösten, överlever vintern tillsammans med drottningen.

BIETS UTVECKLING FRÅN ÄGG TILL FÄRDIG BI

Det tar 21 till 24 dygn för ett ägg att utvecklas från ägg till färdig honungs bi

Bin bygger sina sexkantiga celler av bivax som byggbien svettas ut i sina vaxkörtlar Drottningen fäster vid äggläggningen ägget mot cellens botten och läggar under våren från februari till augusti ca 150 000 ägg. Det tar för ett ägg till färdigutvecklad drottningen 15–17 dygn, för arbetsbiet 21 dygn, för drönare tar det ett par dygn mer för att bli en färdigutvecklad nämligen 24 dygn.

Bidans

Binas dans eller bidans kallas det som ett honungsbi (arbetsbi) utför för att kommunicera till de övriga i vilken riktning och avstånd som där finns nektar och polen.

Ligger avstånden till blommorna mindre än 50 till 100 m – danser biet i en liten cirkulär slinga, knappt större än biet själv, och byter riktning vid vart eller vartannat varv. Andra bin kan med hjälp av doft- och smakprov som det dansande biet avger förstå vad för slags näring som det dansande biet hittat.

Är avståndet längre får dansen formen av en tillplattad åtta, där den centrala axelns vinkel mot lodlinjen visar födokällans vinkel i förhållande till solen. Genom en inre ”klocka” kompenserar bina automatiskt för den vandring solen hinner göra under bidansens gång. Under dansen vippar biet på bakkroppen; frekvensen på detta vippande och antalet dansturer per minut talar om kvaliteten och avståndet till födokällan.

källa: Bostads AB Mimer

1
2
1

Drottningen

Att lägga ägg är bidrottningens huvuduppgift.

2

Drönnare

Hanne vars viktigaste uppgift är att befrukta drottningen.

En drottning lever i tre till fem år och parar sig bara en gång i livet. Det sker under en utflykt där hon parar sig med flera drönare från andra bisamhällen. Hon sparar sperman och kan sedan kontrollera om äggen befruktas eller inte. Ur obefruktade ägg kläcks drönare, ur befruktade kläcks arbetsbin eller drottningar.

Biets olika faser

Det tar 21 dagar att utvecklats från ägg till ett färdigt arbetsbi.
Men arbetsbiet börjar inte samla honung med en gång.
Biet har flera andra uppgifter innan hon kan börja samla honung.
Att samla honung är faktiskt hennes sista uppgift i livet.
Tryck på de olika nummer för att få fram vad bin har för olika arbetsuppgifter. Källa Bostads AB Mimer

1
2
3
4
5
6
7
1

Städbi

Putsar och håller snyggt i bikupan

2

Ambi

Sköter om ägg och larver

3

Husbi

Sköter om honung och pollen, men har ännu inte lämnat bikupan.

4

Byggbi

Formar och lagar de sexkantiga cellerna.

5

Vaktbi

Vaktar flustrets öppning från fiender.

6

Spejar- och samlarbi

Letar upp nektar och berättar var den finns genom att dansa. Samlar  också pollen, nektar och vatten.

7

RIP

Efter sex veckor är arbetsbiets liv slut.

Humla

Man säger att humlor egentligen inte är skapade för att kunna flyga är en gammal myt. De är istället väl designade att kunna göra det. Humlans vinge liknar mer ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Dess form och rörelsemönster skapar en luftvirvel precis ovanför vingen och ger upphov till ökad lyftkraft. Det är sant att humlans vingar inte klarar av att bära henne under glidflykt, Då humlan väl flyger slår den omkring 200 gånger med vingarna – varje sekund.

Den besöker 400 blommor på en enda flygtur och den gör cirka sju flygturer per dag. Det betyder att humlan besöker över 2800 blommor dagligen och kan bära upp till 80% av sin egen vikt som last.

Pollinering

Någon gång mellan mars och juni, vaknar Humlan från sin vinterdvala. Endast befruktade honor övervintrar. Det proteinrika pollenet är viktigaste födan för larverna men är också viktig för drottningen, framför allt om våren då hon ska ha näring till nya ägg och energi att skapa ett bo. Pollen samlas på humlans päls när den kryper i blomman. Humlan ’kammar’ sedan pollenkornen ut till bakbenen, där de klibbar ihop till en klump och bildar de karaktäristiska ’pollenbyxorna’. Den bärs sedan tillbaka till boet och matas till larverna eller lagras i vaxceller.

Boplats

Humlor bygger bo i olika miljöer som hålighet i marken i stenrösen, grästuvor eller platser där det tidigare bott sorkar eller möss. Anledningen till att de lockas av mus- och sorkbon är antagligen att dessa bon ligger torrt, utan risk för översvämning.  Sälg och vide är humlens favoriter under tidig vår sen kommer fruktträd, bärbuskar, prydnadsväxter och ogräs som maskros.

Färgseende

Humlan ser färgerna blått och gult bäst, och är mycket dåliga på att se rött, därför är det också blommor av blått och gult som får flest besök av humlor.

Viste du?

Humlor har extremt snabb ämnesomsättning så de måste äta nästan kontinuerligt för att överleva. Man brukar säga att en helt mätt humla bara är cirka 40 minuter från att svälta ihjäl.

Hanhumlor har bara en kromosom och ingen far. För att producera en hane måste en drottning lägga ett obefruktat ägg. För att få honor – som utgör hela arbetskraften i en koloni – måste en drottning befrukta sina ägg med spermier som hon har lagrat sedan förra sommaren.

Humlan har en egen värmeproduktion som gör att de kan leva även i arktiska trakter.   

I ett ungt och välmående humlebo släpps inga främlingar in. I dessa bon kan man ofta se speciella humlor som sitter vid ingången och vaktar.

Humletungans längd är avgörande för vilken blomma som väljs.

Humlans flygaktivitet styrs i stor utsträckning av pollenkvaliteten. Kvalitén påverkas av bland annat temperatur, ljust, luftfuktighet och sortval.

Humlor svärmar inte som honungsbin.

Humlor är inte aggressiva. Ett honungsbi dör om de sticker dig, vilket humlor faktiskt inte gör. Med andra ord kan du bli stucken/biten två gånger av samma humla. Men då får du faktiskt ha en väldig otur, för hanarna har inga taggar överhuvudtaget och honor är egentligen inte aggressiva alls. Enda sättet att egentligen bli stucken av en humla är att invadera deras bo.

I Sverige lever 37 olika humlearter som är både lång- och korttungade. Alla lever i ett komplext samspel med omgivningen och är viktiga pollinatörer.

Eftersom den korttungade humlan inte når ner med sina tungor i de djupare blompiporna, biter de istället av blombasen för att komma åt nektarn. Då kommer de inte åt pollen eller pistill – så pollineringen uteblir. I Sverige utgörs lejonparten av humleförekomsten av den korttungade jordhumlan.

Solitärbi

Solitärbin är små̊, vilda bin som finns i hela Sverige. En del solitärbin är bara 4–5 millimeter stora, andra liknar honungsbin eller små̊ humlor till både kroppsform och storlek. Till skillnad från humlor och honungsbin bildar solitärbina inga samhällen. Varje solitärbihona bygger ett eget bo och samlar själv pollen till sina larver.

Solitära bin lever inte i samhällen som honungsbin gör. Eftersom de inte har något samhälle att försvara så har de inte utvecklat någon giftgadd. Solitära bin hör alltså till de trevligare i Bi familjen. Solitära bin kallas den grupp av flera arter som inte är honungsproducerande och inte lever i samhällen. Varje hona är fertil till skillnad från Sociala bin som lever i samhällen.

Pollinering

Solitära bin är flitiga pollinerare av bärbuskar och fruktträd. En trädgård med gott om Solitärbin får alltså en rik skörd av bär och frukt. Pollen är huvudfödan för honan och larver. Hanen däremot livnär sig endast på nektar. Men både hane och hona pollinerar växter då de flyger från blomma till blomma. Från ståndare till pistill och det är på så sätt en blomma blir ”befruktad” och kan utvecklas till frukt eller bär.

Boplats

Normalt bor solitära bin i håligheter i dött trä, eller i hålor i marken. Dock håller bibeståndet på att minska och en tänkbar anledning är att de naturliga boplatserna har blivit färre. Genom att sätta upp en Biholk kan man göra en insats för att hotade arter ska få en bättre chans till överlevnad. En biholk består av bamburör eller borrade hål i en träbit. Här lägger honan sina ägg och förvarar pollen.

Livscykel

När honan har lagt ägg i ett av rören murar hon sedan igen ingången. I röret har honan lagrat pollen så att larven ska klara sig ordentligt. När äggen kläcks lever larven i röret i ca 5–10 veckor innan larven förpuppas. De flesta solitära bin övervintrar som puppor och kläcks till sommaren. Men det finns de arter som övervintrar i sitt bo som vuxna bin. Då sitter de och trycker i upp till 9 månader fram tills att solen värmer på ordentligt.

Solitära biets år är annorlunda

Solitära bin och humlor har ett-åriga livscykler, medan honungsbiet med sina samhällen av flera tusen arbetare kan vara aktiva i många år.

Den solitära bihonan samlar in allt pollen själv under vår och försommar. Sedan placerar hon maten bredvid de ägg hon lägger, ett ägg och en portion i varje kammare i en utvald hålighet. När äggen kläcks har larverna frukosten serverad. Larverna äter och förpuppar sig sedan. Färdiga solitära bin flyger ut under sommaren och söker mat och en partner. Under hösten dör sedan hanarna, medan honorna, likt humlorna, söker en plats för övervintring.

Geting

Getingar ser färg och kan ibland missta en blommig blus för nektarrikt blomster. Till skillnad från bin så har getingen en giftig gadd som kan användas flera gånger. Getingar kan för ett otränad öga lätt förväxlas med bin.

Pollinering

Getingarna är viktiga pollinerare av bär, frukt och blommande växter. Getingar  kropp saknar hårstrån som bin måste bära pollen på, så den är inte lika väl rustade som bin och humlan att bära pollen från blomma till blomma. Getingar är även nyttiga som att  håller ner mängden av många andra insekter som är skadedjur i våra trädgårdar, särskilt under våren och försommar. En pollinerande getingar koloni med  kan fånga upp till ett halvt kilo skadeinsekter på en dag.

Boplats

Getingar brukar bygga sina bon av tuggat trä som blandas med saliv. De ser ut som bollar av tuggat papper och kan till exempel hänga under tak och trädgrenar, inuti väggar, i utedass och på vindar. Getingar som bygger sina bon under jord brukar kallas jordgetingar. Det är alltså ingen egen art, bara ett samlingsnamn för alla som bygger underjordiska bon.

Livscykel

En befruktad drottning bygger ett bo där hon sedan lägger ägg. Äggen utvecklas till larver som drottningen försörjer innan de spinner sig en puppa av silketråd. Efter någon vecka har pupporna utvecklats till arbetare. Arbetarnas uppdrag är att samla mat till drottningen och hennes larver och att bygga ut och utveckla boet. Då kan drottningen dra sig tillbaka och fokusera på att lägga ägg och att bli matad. I slutet av sommaren dör drottningen och getingsamhället bryts upp.

Föda

Arbetarna är rovdjur och fångar insektslarver som är proteinrik föda som de matar sina egna larvar med. Som vuxen är getingen vegetarian. De vuxna getingarna livnär sig på socker från nektar. I slutet av sommaren har getingarna stort behov av socker. Då kan de bli riktigt närgångna kring glassätande, vindrickande, uteätandes semesterfirare.

Nyttan

 Dessutom är de rovdjur och fångar larver som de matar sina egna larvar med som då är köttätande. Som vuxen är getingen vegetarian.

Drottning, drönare och arbetare

Drönare är hanar, de saknar gadd och de kläcks ur ägg som är obefruktade. De fåtal befruktade ägg som får extra mycket näring kan utvecklas till drottningar, som sedan svärmar med drönare. Merparten av ägg utvecklas till arbetare. Äggen är befruktade, men får inte tillräckligt mycket näring för att utvecklas till drottningar.

Bikupp

Att hålla bin i kupor, istället för att samla honung från vilda bisamhällen, började man troligen med för cirka 10 000 år sedan. Det tidigast kända beviset för biodling finns på en 4 500 år gammal, egyptisk, relief. Bikuporna tycks ha varit av lera och staplades ovanpå varandra. Likadant som dagens traditionella biodlare gör i mellanöstern.

Under romartiden hade man två olika typer av bikupor en av lera och en av korkek som var att fordra på grund av den skyddade bättra mot sommarens hetta och vinterns kyla. I Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Irland använde man flätade kupor av kvistar eller halm.

Dåtidens bikupa utvecklas i mitten av 1800 talet av den amerikansk biodlare Lorenzo Langstroth känd som den amerikanska biodlingens fader och grundaren av modern biodling, med löstagbara låder, tak och bigång Länk. I träkupen satta han ett antal ramar som bina fick bygga sina cellväggar på. Sen kunde han enkelt ta upp ramarna en och en, utan att behöva skära loss vaxkakor någonstans, för att inspektera kupan eller skörda honungen.

Detta system används idag i de flesta konstruktion av bikupor. Länk. Bikupa är kallas den bostad som biodlar har sina bisamhällen i.

Bihotell

När man pratar om insektshotell så menar man något som vi människor gjort och som kan bli ett hem där insekter kan lägga ägg och föda upp sina larver.

Att stimulera den biologiska mångfalden genom att  bygga insektshotell är en viktig insats för vildbin överlevande.

Mer info

Vildbin/boende

Vilda bin som humlor, solitärbin och getingar behöver hitta platser i naturen där de kan bygga sina bon. Vissa vill ha dem på och i marken och andra i håligheter i döda träd eller kvistar. Allra bäst är såklart om de själva kan hitta sådana platser. Men jordbrukslandskapet har förändrats och binas boplatser håller på att försvinna.

Spacebirdy (CC BY SA)

Tommy Karlsson Länsstyrelsen Östergötland

Boplatser för solitärbin_ _

De vilda bina kallas för solitära bin eftersom de lever ensamma. Solitärbin är inte aggressiva så man ska inte vara rädd för att gynna vildbin i parker, trädgårdar eller andra miljöer där många människor vistas eller som här i Kalvhagens reservat. Solitära bina kan delas in i tre grupper, de som bor i marken, de som bor i gångar i ved samt de som parasiterar på andra bin.

Honorna gräver, som andra jordbin, bo i sandmarken efter parningen. Boets ingångar kan ses som små ”mullvadjordhögar”. Har du tur att se solitära biet sticka ut huvudet ur boet som ett litet troll.

Boet består av en 20–50 cm lång passage med sidokanaler gjorda för lekceller. Honan lägger ett ägg i varje cell tillsammans med ett matpaket med pollen och nektar (bi-bröd). När honan har lagt ägg, stänger hon boet, tar bort alla spår och dör. Efter detta är det omöjligt att upptäcka boet.

När larverna kläcker lever de av binbrödet i sin cell. På sensommaren förvandlas de till vuxna bin. De unga bin övervintrar i cellerna och kommer fram på våren när allt börjar om igen.

Pollinering

Pollinering är viktigt för vår matförsörjning

De allra flesta växter är beroende av pollinering och många av de grödor vi äter finns tack vare bin och andra pollinerande insekter.

Huvuddelen av de grödor som livnär oss människor är beroende av pollinering – närmare bestämt 75%. Utan pollinering skulle vi behöva klara oss utan frukt, det mesta i grönsaksväg, samt andra varor som inte är livsviktiga men nog så viktiga för oss svenskar – som kaffe.

En tredjedel av maten vi äter behöver pollinering av bin och humlor.  Men även fjärilar, flugor och skalbaggar är viktiga pollinerare.

Olika växters doft, färg och smak får bin och humlor att lockas som exempel:                                                                                 

Hägg – sälg – äpple

Timjan – rosmarin – salvia

Kaprifol Lavendel

Sedan finns det givetvis många fler växter som attraherar alt lockar till sig pollinatörer, med sin rika doft och färg. Rödklöver, och hagtorn är några favoriter, ogräs som vitklöver, tistel och maskrosor tycker de också mycket om. länk

Skolan

Mer information kommer

Länkar

Translate »